26 oktober 2011

Mormor mm

Rev sönder ett underlakan i bitar lite större än A4. Blötte dem i fem minuter i Bubble Jet Set 2000. Hängde till tork. Strök en torr efter en stund. La den på strykbrädan och ovanpå ett ark Freezerpaper, även det lite större än A4. Den blanka sidan av pappret mot tyget (länkar i föregående inlägg) och strök fast arket. Klippte till exakt en A4. Strök på nytt, så att inget av tyget var löst. Hade tidigare scannat in halvvissna hortensior. Fogade in en bild på mormor som jag tonat lite i färg med de bleka hortensiorna. Morfar bortklippt från bilden, som i sin tur var en sammanfogning av två bilder.

Mormor, Hulda Maria Löf, (född 1877, gift Rosbäck) var ensam dotter till mormorsmor, Greta Mickelsdotter Lukus (född 1847, gift Löf) som blev änka tidigt och försörjde sig o sin dotter på caféverksamhet - i Nykarleby tror jag. Hulda Maria utbildade sig till handarbetslärarinna och gifte sig med folkskolläraren Theodor Rosbäck från Esbo och paret bosatte sig i Molpe (Korsnäs kyrkby). Enligt mamma fick de 17 barn, varav 13 nådde vuxen ålder. Men på vårt släktträd på internet ser de ut att ha varit färre, 12 som överlevde baby-stadiet. Men det räckte till att inte kunna arbeta i sitt yrke. Jag minns henne med en lång fin fläta från jag var 4 år. Tror att mamma, min morbror Sigurd o min moster, Edith Jansson, bondmoran från Östhammar som blev naivist har ärvt den färgglädje mormor visade i hemmet med granna tyger o andra textilier. Det lär ha funnits en byfärgare i just Molpe som lärt sig använda starka färger i textilier i Ryssland - något man kan se i Korsnäströjan.
Undrar om inte Edith Janssons målning, bondbröllop, handlar om just mormors o morfars bröllop - även om de inte var bönder? Mina morbröder blev f.ö. fiskare i Molpe o mostrarna gifte sig knappast med välbärgade bönder, snarare torpare.
Här en bit dålig bild (engångskamera) på Korsnäströjan jag gav bort när jag började fetma. Mamma stickade den till mig i början av 1970-talet.

Tänk, nu har tröjan blivit världsberömd. Den är ju redan omskriven i några nordiska böcker, men nu finns den på omslaget i en tjock hejare jag fick i fredags: Knitting around the world av Lela Nargi

1 kommentar:

  1. Det här var riktigt roligt att läsa. Historiska perspektiv på stickning och livet...

    SvaraRadera