28 november 2011
23 november 2011
Korsnäströjan over there
Så, nu får Korsnäströjan som min mor virkade o stickade till mig 1972 klä omslaget inte bara till den nya tjocka bok om Knitting around the world som jag köpte för ett tag sedan, utan även tredje numret i en ny tidskrift: Knitting traditions. Inte att undra på att flera amerikanskor ville ha min tröja när jag var i Minneapolis vintern och våren 1988! Kollade innehållet. Korsnäströjemönstret har jag ju på svenska. Men hela numret såg intressant ut. Billigt. Men frakten på nästan 12 dollar hejdade mig. Hittade en digital utgåva, som jag nu köpt o laddat ned för ca 54 kr. Skulle bra gärna vilja ha de två första numren av tidskriften oxå när jag ser hur mycket jag använder detta nummer.
Uppdatering 1) Här en länk till Korsnäs hembygdsförening där man skyltar med tröjan. Man kan även köpa mönster, färdiga, mindre alster och Gretel Dalbergs bok Korsnäströjan förr och nu därifrån. Och här i Österbottens museums textilsamling - i Vasa, min födelseort. Här en bild från Hantverksbutiken Loftet i Vasa. Här en annan. Där köpte jag nån gång på 80-talet ett häfte: Korsnäströjan med mönster på tröjan på svenska o finska, utgivet av Marketta Luutonen, Gunnar Bäckman och med översättning av Ingeborg Haldin.
Från Loftets hemsida: "Föreningen Österbottens hantverk rf gav ut på 90-års dagen boken "Färg och flärd med virkat". Boken innehåller bl.a Korsnäströjans arbetsbeskrivning på finska, svenska och engelska. Förutom små historier innehåller även boken även variationer på tröjor, flerfärgsvirkade muddar och beskrivningar till vantar och påsar." Dvs boken: Marketta Luutonen, Anna-Maija Bäckman, Gunnar Bäckman: Färg och flärd, Koreaa virkkaamalla, Decorative crocheting. Österbottens hantverk rf, 72 s.
I Susanne Pagoldhs bok: Stickat från Norden, 1987, står det mer om Korsnäströjan på sidorna 76-80 än i den nya amerikanska boken Knitting around the world. Men i tidskriften jag laddade hem igår gav berättelsen något mer, men kanske inte mer än i Gretel Dahlbergs bok som jag fått lust att i vart fall titta i.
Hillevi i Finland har gjort den som kofta. Marika Holmblad, med användarnamnet stickigt på Ravelry har inspirerats av Korsnäströjan i vantar och en liten väska som heter Molpe. Molpe ingår i Korsnäs kyrkby och det var Molpe som min mor kom ifrån och mormor o morfar flyttade till. Uppenbart har Marika även börjat virka på en Korsnäströja, enligt vad som framgår av hennes blogg Stickigt.
Kommer nog att göra mig en ny tröja. Den gamla krympte - eller rättare sagt var det jag som blev för stor till den. Om jag inte klarar av virkningen, funderar jag på att sticka även de virkade partierna. Mamma sa, när hon gjorde tröjan till mig att bara ättlingar till Korsnäsbor fick bära den. Hon skulle nog tycka det var helgerån att jag modifierade den. Men har den kunnat får resa "over there" så ska man väl kunna använda tröjan som inspiration att bygga vidare på - eller???
Uppdatering 2) Ravelry har en grupp som bl a ägnar sig åt Korsnäs-virkat. Och en vän på Facebook upplyste mig om en bok till, som hon äger och som jag måste kolla upp: "Anna-Maija Bäckman & Marketta Luutonen. Fem tröjor finns beskrivna: 2 från Pörtom, 2 från Vörå, och så den från Korsnäs, på bilden buren av en ung man." Vill även kolla Marketta Luutonens doktorsavhandling från 1997 som omnämns på sidan från Österbottens museums textilsamling
Och från början var den ju en fästmansgåva, dvs ämnad för män. Så här skriver man på Korsnäs hembygdsförenings hemsida om tröjan:
"Korsnäströjan är en speciell tröja som tillverkades och nyttjades i Korsnäs under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet, har under de senaste 15 åren upplevt en verklig renässans. Det är en unik tröja, framför allt för att det i den förekommer både virkande och stickande bårder i granna färger. Detta förekommer inte i någon annan känd tröja. Ursprungligen användes tröjan mest av män som fest- och fintröja. Tröjan tillverkades i gårdarna under ledning av kunniga mästare, som var kvinnor. De stickande delarna av tröjan stickades ofta av tre kvinnor samtidigt." Min nya tidskrift har bilder på tre stickande kvinnor. Dessa bilder kan man även hitta på denna, troligen amerikanska sida där man med kameran uppenbart besökt relevanta ställen i både Korsnäs och Vasa. Här en länk om arbeten ur Österbottens museum från en sida om textil samarbete över Kvarken.
Hittade referens på Luutonens avhandling, givetvis på finska: Luutonen, M. (1997). Kansanomainen tuote merkityksenkantajana: Tutkimus suomalaisesta villapaidasta. (Rustic Product as a Conveyor of Meaning: The Study of Finnish Pullover) Helsingin Yliopisto (Finland). ProQuest Dissertations and Theses, 270 p. Tyvärr är min finska barnets talade (mer än 50 år sen), inte skrivna. Det bör väl finnas ett abstract på engelska? Men jag kunde även ladda ned en artikel av henne hand: New Craft Policy in Finland, via vilken jag sedan fann fler referenser till texter av henne. T ex artikeln Handmade memories med bild av bl a Korsnäströjan. Nu får jag sluta innan detta blir för långt. Men jag har gjort jättefina fynd. Kommer sen, på något sätt.
Korsnäs är tydligen satt på kartan, så pass att mönster från tröjan nu får symbolisera orten. Kolla in fisken på Korsnäs kommuns hemsida!
Uppdatering 1) Här en länk till Korsnäs hembygdsförening där man skyltar med tröjan. Man kan även köpa mönster, färdiga, mindre alster och Gretel Dalbergs bok Korsnäströjan förr och nu därifrån. Och här i Österbottens museums textilsamling - i Vasa, min födelseort. Här en bild från Hantverksbutiken Loftet i Vasa. Här en annan. Där köpte jag nån gång på 80-talet ett häfte: Korsnäströjan med mönster på tröjan på svenska o finska, utgivet av Marketta Luutonen, Gunnar Bäckman och med översättning av Ingeborg Haldin.
Från Loftets hemsida: "Föreningen Österbottens hantverk rf gav ut på 90-års dagen boken "Färg och flärd med virkat". Boken innehåller bl.a Korsnäströjans arbetsbeskrivning på finska, svenska och engelska. Förutom små historier innehåller även boken även variationer på tröjor, flerfärgsvirkade muddar och beskrivningar till vantar och påsar." Dvs boken: Marketta Luutonen, Anna-Maija Bäckman, Gunnar Bäckman: Färg och flärd, Koreaa virkkaamalla, Decorative crocheting. Österbottens hantverk rf, 72 s.
I Susanne Pagoldhs bok: Stickat från Norden, 1987, står det mer om Korsnäströjan på sidorna 76-80 än i den nya amerikanska boken Knitting around the world. Men i tidskriften jag laddade hem igår gav berättelsen något mer, men kanske inte mer än i Gretel Dahlbergs bok som jag fått lust att i vart fall titta i.
Hillevi i Finland har gjort den som kofta. Marika Holmblad, med användarnamnet stickigt på Ravelry har inspirerats av Korsnäströjan i vantar och en liten väska som heter Molpe. Molpe ingår i Korsnäs kyrkby och det var Molpe som min mor kom ifrån och mormor o morfar flyttade till. Uppenbart har Marika även börjat virka på en Korsnäströja, enligt vad som framgår av hennes blogg Stickigt.
Kommer nog att göra mig en ny tröja. Den gamla krympte - eller rättare sagt var det jag som blev för stor till den. Om jag inte klarar av virkningen, funderar jag på att sticka även de virkade partierna. Mamma sa, när hon gjorde tröjan till mig att bara ättlingar till Korsnäsbor fick bära den. Hon skulle nog tycka det var helgerån att jag modifierade den. Men har den kunnat får resa "over there" så ska man väl kunna använda tröjan som inspiration att bygga vidare på - eller???
Uppdatering 2) Ravelry har en grupp som bl a ägnar sig åt Korsnäs-virkat. Och en vän på Facebook upplyste mig om en bok till, som hon äger och som jag måste kolla upp: "Anna-Maija Bäckman & Marketta Luutonen. Fem tröjor finns beskrivna: 2 från Pörtom, 2 från Vörå, och så den från Korsnäs, på bilden buren av en ung man." Vill även kolla Marketta Luutonens doktorsavhandling från 1997 som omnämns på sidan från Österbottens museums textilsamling
Och från början var den ju en fästmansgåva, dvs ämnad för män. Så här skriver man på Korsnäs hembygdsförenings hemsida om tröjan:
"Korsnäströjan är en speciell tröja som tillverkades och nyttjades i Korsnäs under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet, har under de senaste 15 åren upplevt en verklig renässans. Det är en unik tröja, framför allt för att det i den förekommer både virkande och stickande bårder i granna färger. Detta förekommer inte i någon annan känd tröja. Ursprungligen användes tröjan mest av män som fest- och fintröja. Tröjan tillverkades i gårdarna under ledning av kunniga mästare, som var kvinnor. De stickande delarna av tröjan stickades ofta av tre kvinnor samtidigt." Min nya tidskrift har bilder på tre stickande kvinnor. Dessa bilder kan man även hitta på denna, troligen amerikanska sida där man med kameran uppenbart besökt relevanta ställen i både Korsnäs och Vasa. Här en länk om arbeten ur Österbottens museum från en sida om textil samarbete över Kvarken.
Hittade referens på Luutonens avhandling, givetvis på finska: Luutonen, M. (1997). Kansanomainen tuote merkityksenkantajana: Tutkimus suomalaisesta villapaidasta. (Rustic Product as a Conveyor of Meaning: The Study of Finnish Pullover) Helsingin Yliopisto (Finland). ProQuest Dissertations and Theses, 270 p. Tyvärr är min finska barnets talade (mer än 50 år sen), inte skrivna. Det bör väl finnas ett abstract på engelska? Men jag kunde även ladda ned en artikel av henne hand: New Craft Policy in Finland, via vilken jag sedan fann fler referenser till texter av henne. T ex artikeln Handmade memories med bild av bl a Korsnäströjan. Nu får jag sluta innan detta blir för långt. Men jag har gjort jättefina fynd. Kommer sen, på något sätt.
Korsnäs är tydligen satt på kartan, så pass att mönster från tröjan nu får symbolisera orten. Kolla in fisken på Korsnäs kommuns hemsida!
Prinsesstårtevantar
På det trevliga stickcaféet hos Lohrs pocket i lördags köpte jag äntligen Tant Koftas mönster på Kofta uppifrån och ner och till Vantar som en prinsesstårta. Men jag lyckades för en gångs skull avhålla mig från att köpa av hennes fina garner. Har ju rätt mycket själv.
Blev klar i måndags med ett par små vantar. Det naturvita fanns i hyllorna, Kinna textils Uwe-garn, tretrådigt ullgarn. Naturligtvis inte lika mjukt som jag antar att Heaven's hand är, som Tant Kofta hade i sitt kit. Men det har exakt samma tjocklek: tretrådigt ullgarn 200 m/100 gram. En del hade jag, färgat grönt i somras. Fodrade dem med en innervantar i angora. Rosa garn till rosen fanns inte i rätt marsipanfärg eller tjocklek. Så i morse färgade jag snabbt lite grann av det naturfärgade i cerise-rosa syrafärg och slängde även i en loppis-rest som hade samma tjocklek för att suga upp all färg. Den sista blev ljusare och mest marsipanlik. Fick även införskaffa knapphålsresår. Så under kvällens finstämda film The Straight story, blev vantarna helt klara.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

