Tänk vad mycket det blir att berätta, när man inte uppdaterar var dag. Jag gör det i olika inlägg. I söndags tog maken o jag oss till Borås på Augustifest eller slöjd- och spelmansfest i Ramnaparken vid Borås museum, mest för att få träffa
Ann och Anna-Stina, systern till min spinnrock som jag för att hedra min mors 100-årsdag i fredags, har döpt till
Viola.
Ann är en mycket varm o generös person som delar med sig av sin mångåriga erfarenhet av spinning, kardning, kamning och intressantast för mig just nu: av gamla spinnrockar. Hon skickade med mig spinnrockstråd. Det har även
Christina gjort, en annan van spinnerska och ägare av många rockar. Bägge fick jag kontakt med via
online-stick-cafégruppen på Facebook.
Och visst var de syskon, men Viola är nog mer använd och sliten än Anna-Stina.
 |
Visst är de systrar. Här börjar Ann klä av Anna-Stina lite bling som hon
har på sin fina nystkrona, separat fynd på en loppis. |
 |
| Ann fortsätter avklädningen |
 |
| Nu är hon avklädd. |
 |
Här står Anna-Stina i all sin härlighet, så som hon blev skapad.
Av vem? Någon i Oravais? 1951? |
 |
Kolla in extrarullarna som Ann håller i! Hon
demonstrerade vad som krävdes av extraspolar
(jag har bara en) för att använda dem på Viola |
 |
Denna rock, nr 24? fyndade Ann samma dag, vad jag förstod.
25 kr och i "mint condition" |
 |
Jag köpte handspunnet garn av Ann, Penny, en tvättad o
en otvättad härva. På köpet fick jag okardad ull. Allt är
här tvättat ojag har provkardat lite av ullen. |
Av en annan spinnerska köpte jag oxå garn. Agneta Jonsson stod det på etiketterna, men är inte säker på om det var hon själv som sålde sitt garn.
 |
| Dels handspunnen, handfärgad angora 70%, ull 30 %. Mjuuukt! |
 |
dels maskinspunnen angora-ullmix med samma blandning.
Det lila är entrådigt och det ljusblå tvåtrådigt. |
 |
| Tålmodig make inväntar mina slöjdnöjen |
Promenad till centrum o sen lunch på Jensens Bøfhus före återfärd på dubbeldäckarbussen hem till Götet igen.